Dag 7

Travel  /  1  Kommentarer
 
Idag tog jag åter igen båten över till Railay, det börjar bli en tradition.
Nej, det är egentligen mer så att jag frågar biljettförsäljaren vart andra redan har köpt biljetter till, så att jag får kliva på en båt så snabbt som möjligt. Ju snabbare jag får kliva på en båt, desto snabbare får jag kasta kläderna och försöka få lite färg innan jag måste bege mig hem till vardagen.
 
Återigen hamnade jag på samma hotell men denna gång fick jag en solstol alldeles vid stranden! Vilken lyx!
Första parkett kan man säga. Det känns ganska bra att ha det bästa av två världar. Hotelllyx med pool och poolbar samt havet och stranden alldeles nedanför solstolen.
 
Tack vare det kommer jag tillbaka, gång på gång.
 
Lagom till lunchen kom dock regnet och jag var snabb att ta en båt tillbaka till Ao nang, så att jag slapp varapå havet när ovädret satte fart ordentligt.
 
Just nu åskar det för fullt och det öser ner, lika som de gjort sedan jag kom tillbaka från stranden för snart sex timmar sedan.
Det verkar som om vädret inte förstår att det är bättre om det ställer till med rabalder på kvällen än mitt på dagen, förhoppningsvis blir det bättre snart.
 
Efter regn kommer solsken, inte sant?

Dag 6

Travel  /  0  Kommentarer
Poda island, nästan en privat strand om man vet vart man ska gå
Ao Nang Beach, där vi väntade på båtarna. På nedersta bilden ser ni Julie och Melissa, två härliga bönor från Amerika som jag hade turen att umgås med under dagen.
 
Även idag så skyndade jag mig ner till stranden, jag kom precis så att jag kunde ta bussen ner till stranden och biljettförsäljaren sa att det var folk som väntade på att få åka till Poda! Äntligen lite folk som vill se mer än bara Railay tänkte jag.
 
Jag trffade ett störtskönt gäng på båten! Jag har imponerat mig själv med hur öppen jag hittills har visat mig varit under den här resan. Jag har träffat härliga människor på varje tripp jag gjort och det har varit väldigt kul!
Iallafall så träffade jag de två brudarna som jag av misstag tagit kort på när vi väntade på båtarna. Julie och Melissa, två otroligt trevliga brudar som tyvärr spenderade sin sista heldag i Thailand.
Jag berättade för dem att det var bättre om man gick runt ön, till andra sidan för de flesta turistbåtarna stannar på ett ställe, så det brukar bli lite överbefolkat på ena sidan.
 
Det slutade med att jag placerade mig bredvid dem på stranden och vi spenderade en stor del av tiden på ön tillsammans.
Det var även med två killar från Peking på båten och ett par som jag tror kom från USA med på båten. Och den båtresan var nog en av de trevligaste som jag varit med om under alla turer som jag gjort till Thailand, vi samtalade glatt med varandra och vinkade hejdå när turen var klar. Det var faktiskt ganska sorgligt att säga hejdå till dem på slutet av dagen, speciellt Julie och Melissa.
 
När jag kom tillbaka till hotellet låg återigen molnen ganska tjockt över himmelen så jag hängde lite vid poolen för att sedan göra mig i ordning för middag på The Massaman.
 
 
 

Dag 5

Travel  /  0  Kommentarer
När jag såg att solen kikade fram mellan molnen idag så nästan sprang jag upp på rummet för att försöka göra mig i ordning så snabbt som möjligt.
Ja, det kanske inte tar så lång tid för vissa andra men här gäller det att komma ihåg att jag måste försöka smörja min egen rygg. Det är inte enkelt och det är ingen vacker syn när jag försöker vrida axlarna ur led för att nå just den där punkten mitt emellan skulderbladen.. som jag tydligen är för ovig för att nå.
Då jag tycker att det är så svårt så vill jag inte direkt visa upp den smidiga sidan på stranden, så därför försöker jag smörja mig innan stranden.
 
Lagom tills jag var klar så kunde jag hoppa på en av bussarna som går utanför hotellet ner på stranden tack vare en snäll tuk-tuk chaffis, 20 baht för den turen och lyckades undvika att svettas ut 1L vätska det första jag gjorde.
 
Jag ville köpa en biljett till Chicken Island, då det är min favorit, sedan diskuterade jag och en annan turist om att försöka ta oss till Hong, men det blev för dyrt för min plånbok så tillslut fick jag erkänna mig besegrad och köpte en biljett till Railay.
 
Jag tänkte först slå följe med ett par från Amerika, som tänkte utforska Railay och försöka ta sig över till andra stranden.
Vid det laget började dock svetten lacka på min panna så jag smet iväg till det där hotellet jag nästan berättade om i ett tidigare inlägg.. och lyckades få mig en solstol igen. Lycka.
 
Lyckan varade dock fram till lunch för då rullade regnmolnen in och flera besökare, inklusive jag, skuttade tillbaka till Longtail båtarna för att bege sig tillbaka till Ao Nang.
 
Försökte få några fler solstrålar på min bleka hy när jag kom tillbaka till hotellet, men det ville inte molnen.
 
På kvällen tog jag det lugnt och skippade att åka till marknaden, jag hade för en gångs skull inte lust att åka dit. Är jag sjuk?
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg